Sven "Plex" Pettersson var klassisk idrottsnostalgi

Jag ska erkänna att mitt sportintresse idag är milt uttryckt under noll. Jag följer i stort sätt inga sporter med nån jättefanatism. Men skidor och friidrott har jag alltid gillat att se på, även om det inte är ett måste. Jag vet att det är i början av juli och att det är inte årstid för att prata vintersporter och idrottsnostalgi, men timing är A och O och den är perfekt nu när klassisk idrottsnostalgi har lämnat oss. Mitt sportintresse var långt större i mina yngre år och varför den halvdött med åren är en annan diskussion. Men idrottsnostalgi för mig är de klassiska radio- och TV-kommentatorerna, Lars-Gunnar Björklund, Arne Hegerfors, Bo Hansson, Ove Eriksson och Åke Strömmer. En efter en försvinner de och nyligen avled en annan av dom kommentatorer som på ett helt annat sätt än dom idag lyckades levande göra idrotten i medierna; Sven "Plex" Pettersson. Man kan dela in kommentatorerna i tre grupper, dels de som ständigt pratar som om TV-tittarna var nybörjare på idrotten, dels de som gör ett jobb varken mer eller mindre och låter helt oengagerande och dels de proffsiga, som sticker ut i sin stil och som kan och älskar sin idrott och säger vad som bör och ska sägas. Till det sistnämnda hörde Plex, som var enormt kunnig och proffsig utan att för den sakens skull vara tråkig eller tillgjord. För mig är Plex bästa stunder under det tidiga 80-talet då han kommenterade slalom och storslalom så bra att jag var fastnaglad och längtade efter att få se Girardeli, Paul Frommelt, bröderna Mehre, Pirmin Zurbriggen eller Bojan Krizaj. Och givetvis Ingemar Stenmark. Stenmark var skidkungen, inget snack, men jag tror att få av oss kan tänka oss ett lopp med Stenmark utan att en engagerad och nervös Plex följer honom port för port ner i mål.
Eller när han traditionsenligt, år efter år, följde den enorma starten på Vasaloppet och beskrev som bara han kunde när tusen och åter tusentals människor lämnade Sälen och nästan trampade på varandra för att påbörja de nio milen mot Mora.
Plex var en av de genuina klassiska idrottsfantasterna som levde för den äkta idrotten, den som handlar om man mot man och mindre om plånbok mot plånbok. Han levde för idrotten och föreningarna bakom den och kunde den, oavsett vilken idrott det var. Plex var en legend som kommer att vara djupt saknad! Tack för alla idrottsminnen, Plex!



/JJ Devel

Vart tog alla sommarplågor vägen?

Sommaren är här till sist! Bad, stränder, vacker natur, hav, Evert Taube, bryggor, beachpartyn och... . Japp, jag saknar nåt här. Eller jag saknar två saker. Två saker som inte finns längre. Sommarhits och Sommartoppen! Vart har de klassiska sommarplågorna tagit vägen? Eller är det bara jag som saknar tiden då var sommar hade sina signaturmelodier, som man visserligen spydde på när hösten kom, men som man sen med åren hade väldiga minnen till? Låtar som gnagde sig in i folkets hjärna som en ond bacill, men som man inte kunde låta bli att gilla. Jag är väl en av få som erkänner att jag faktiskt gillade dom flesta av dom och gör så än med flera av dom. Lou Begas mambo, GES guld i USA, Pelle Almgrens intima upptäckter igen och om igen och Paradisios spanska stönanden. Jag kan gå ännu längre tillbaka till Dag Vags "Du får aldrig nog", Millas Mirakels regniga rytmer och Joan Jett som hatade sig själv. Det ger mig nostalgiska tankar tillbaka till somrar som jag minns som de roligaste. Vart är dessa typer av låtar? Idag är de flesta låtar (som tyvärr de flesta låtar i överhuvudtaget idag) såna som går in genom ett öra och ut genom det andra och ingen minns nåt från den sommaren. Är det nån som minns nån sommarplåga efter "Boten Anna" 2006?
Klassiska radioprogrammet "Sommartoppen" var huvudleverantör av dessa hits. Varje lördag, när Tracks låg i sommarvila, så bänkade man sig vid radion för att höra jublande livepublik, två lagom uppslupna och galna programledare, tävlingar och sommarens alla hits samt spänningen över vilka som överlevde på listan varje vecka. Radiounderhållning i sommaren på hög nivå, åtminstone under 80- och 90-talet (under 2000-talet rasade programmet något i kvalitet). Låg en låt på listan 80-100 % av veckorna på en hög placering så fick den epiteten sommarplåga och man behövde bara nämna låten så mindes man vad man gjorde den sommaren.
Sedan 2008 är Sommartoppen nedlagd och numera är det den kommersiella radion som får försöka leta fram en låt som passar i sommarvärmen, vilket inte alls ger samma sommarstämning. Hur häftigt känns Rix Top 6 klockan 6?
Nu ska jag inte lägga all skuld på media. Få artister vågar göra en sån låt idag eftersom de flesta artister bakom dessa sommarplågor fick sina karriärer förstörda och för alltid blev förknippade med endast en låt, hur bra uppföljarlåten än var.
Men faktum kvarstår: Sommar och musik är ett måste och jag vill ha tillbaka en riktigt sommarhit som vågar stå ut och som är en skön påminnelse och nostalgikick om vad man gjorde en viss sommar. Visst, när hösten kommer och vi börjar jobba igen så kanske just den låten känns som ett jobbigt häftplåster, men det kan man väl stå ut med.

För er som vill minnas Sommartoppen och dess sommarplågor genom alla år så finns alla listorna upplagda här! En verkligt skön sommarnostalgisk tillbakablick!

/JJ Devel